Hej!
Nu kommer ett ganska långt inlägg om mina undulatproblem.

I förrgår dog Putte. Han var ny bur"kompis" till Ulla (eller möjligen Olle, inte helt klarlagt) och ersättare till Nisse - som dog i december.. Jag känner att jag vill försöka förstå vad som hände och hur jag ska gå vidare, och hoppas att någon här kan hjälpa mig.

I början av december 2020 köpte jag alltså två unga undulater i en djuraffär (jag vet att många rekommenderar privata uppfödare, men det finns ingen i närheten och det känns som en ganska sympatisk affär). Vet inte exakt hur gamla undulaterna var när jag fick dem, men de sa att de var mellan 4-6 månader, vill jag minnas. Jag har en stor bur i köket där det är ganska mycket liv och rörelse. De har en UV-lampa som är tänd 12 timmar, badkar (som de aldrig använder) får frö ur handen och pellets (Nutribird - som de inte gillar något vidare). Blåbärsris har de alltid och det tycker det om, gurka, sallad, äpple och liknande finns också alltid men det är de inte så förtjusta i. Leksaker förstås, och så har de fått flyga fritt i mitt arbetsrum var och varannan dag. De har inte varit supertama, men kommer och äter ur handen - för att de är hungriga förstås. Jag har ägnat mig ganska mycket åt dem och framförallt gjorde jag det i början för att få dem handtama.

Nisse, den första som dog, var nog inte frisk från början. Han började sitta och kura ihop sig efter några dagar bara, och åt mindre och mindre. Det var som att han inte kunde öppna näbben, kloaken var smutsig också. Jag försökte tvätta honom försiktigt som jag läst att man ska göra, men han blev inte bättre. Han blev förstås väldigt stressad när jag skulle fånga honom. De tog tillbaka honom till djuraffären och lät en veterinär titta på honom (jag hoppas det var sant) men kunde inte se något direkt. Han dog efter någon dag och jag fick en ny undulat, Putte.

Jag valde att ta en så ung undulat som möjligt för jag tänkte att han lättare skulle bli tam då, men när han kom hem till Ulla/Olle var hen mycket sur och vände ryggen till Putte. Så småningom blev de lite mer sams men jag tolkade det som att Putte försökte vara så liten/underdånig som möjligt inför Ulla, tiggde mat och betedde sig mycket som en unge (som jag uppfattade det, jag är inte expert!). De höll på mycket med näbbarna och jag tänkte att Ulla matade honom men jag vet inte. Ulla har hela tiden varit mycket dominant mot Putte, bestämt när/om han fick äta, gett honom tjuvnyp och jagat honom runt i buren. Ibland besteg hen Putte, vilket jag också tolkar som en dominanshandling.

Jag tänkte att dessa beteenden skulle gå över, men så blev det inte. När jag matade dem fick de alltid sitta i varsin hand och äta men Ulla ville alltid störa Putte och hoppade från hand till hand för att jaga bort honom. Han fick aldrig börja äta först, utan måste vänta tills Ulla hoppade till en hand, då satte han sig också. Jag försökte läsa om dessa beteenden, men tyckte inte att det var så farligt att jag skulle behöva dela på dem, när jag jämförde med det jag läste. Ulla bet t ex inte Putte i benen eller ryckte fjädrar från honom, men ofta fick han sitta i ett hörn och hon satt och vaktade på honom.

På slutet märkte jag att han blivit mycket lättare och i förrgår morse satt han på burgolvet och liksom ryckte med huvudet. Jag kunde ta upp honom (hade inte gått om han varit frisk) och såg att han var smutsig i kloaken, så jag rengjorde. Höll honom i handen länge, satt med honom, han försökte flaxa lite, men efter någon timme dog han.

Nu funderar jag på om han helt enkelt svalt ihjäl!? Det jag tolkade som att Ulla matade honom, kanske var tvärtom? Kan det vara så att hon "stal" mat från honom? Går det ens? Borde jag ha valt en undulat som var mer i Ullas ålder för att de skulle ha varit mer jämspelta? Jag tänkte mig att det var större risk för bråk med två jämngamla undulater som skulle "göra upp" om rangordningen. Eller var Putte precis som Nisse svag från början? Jag vet ju att djur i det vilda ofta håller sig ifrån de som är svaga. Putte hade t ex ganska långa klor och jag har för mig att jag har hört någonstans att det kan vara ett tecken på sjukdom/svaghet. Jag tyckte också att hans avföring var lös, iaf jämfört med Ullas.

Möjligen hade Putte kvalster på näbben, inte så mycket dock, men det dör de ju inte av (kanske Ulla också har det, jag ska googla mer om just detta).

Jag förstår ju att det är svårt för någon som läser detta att säga varför Putte dog, men jag ville ge en ganska tydlig bakgrundsbild för att kunna få hjälp framåt. Vad ska jag göra nu? Ska jag köpa en ny undulat? Tänk om samma sak händer igen? Ska jag köpa en äldre i så fall? Blir den tam då? (det är så svårt att få dem tama!!) Eller ska Ulla vara ensam, ifall hon är en "mobbare"? Eller ska jag köpa två nya undulater så de blir en liten flock? Då kanske Ulla blir ensam istället? Jag vill ju gärna att de ska vara tama också, och ju fler de är, desto mindre kommer de väl att bry sig om mig.

Just nu sitter Ulla och småpratar i buren och verkar inte särskilt deppig. Men det är ju svårt att tolka.

När jag var liten hade jag en undulat som var jättetam och jag minns inte att det någonsin var problem med honom. Han var lös mycket och satt på min axel mest hela tiden. Detta var ju på den tiden då man fick ha dem ensamma, och jag förstår naturligtvis att han tydde sig till mig i brist på en undulatkompis..

Så, om någon orkat ta sig igenom hela detta inlägg skulle jag vara tacksam för lite respons och kunskap som kan hjälpa mig framåt. Vad ska jag göra nu??

Tack på förhand!