Tror nog att risken är extremt liten. Men vill man vara på den säkra sidan man man ju alltid skölja nya pinnar i hett vatten.

att vara orolig för papegojsjukan är bra och att skölja grenar och sådant man tar in från naturen är också bra men att förhindra att det bryter ut, vart det bryter ut och om det finns i ens närhet är svårt att veta, papegojsjukan är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Även andra djur kan smittas. så oron borde vara större när vi matar våra vilda fåglar på vintern och håller på med deras matställen🙂 smittämnet är allmänt förekommande bland vilda fåglar, över 100 arter har beskrivits kunna föra smittan vidare och kan ha det latent i sig. man räknar med att 70% av alla sällskapsfåglar kommit i kontakt med smitta på något sätt. Men även husdjur som häst, nötkreatur, får och getter kan insjukna. Friska smittbärande fåglar är vanliga, och dessa kan utsöndra smittämnet intermittent under månader. I stressituationer, som exempelvis vid transporter och vid förvaring i trånga burar, kan dessa smittbärare insjukna och då utsöndra stora mängder smitta. alltså kan vi aldrig vara säkra på vart sjukdomen kommer dyka upp härnäst. superviktigt med karantän är mitt tips🙂

Infektionen är i princip omöjlig att utrota eftersom smittan finns hos både vilda och tama fåglar. Det finns idag inga bra testmetoder för att upptäcka smittbärare bland fåglar. Störst chans att finna smitta är vid obduktion. De behöver ju inte ha insjuknat för att kunna vara bärare._
_

Med tanke på hur utbrett smittämnet är i naturen bör allmänheten upplysas om riskerna vid rengöring av t.ex. fågelbord, fönsterbrädor och takrännor, samt om att vilda fåglar som visar tecken på sjukdom kan sprida ornithos. Inför massiv exposition för fåglar eller fågelträck bör individuella skyddsåtgärder vidtas, man bör till exempel undvika att andas in damm och iaktta noggrann handhygien.

lite från mig