Lilla gubben har börjat göra lite framsteg. Han vågar sig numera ut ur buren för sin flygtur och när han inte landar på bra ställen så sätter han sig faktiskt på fingret :D

Han är dock lite tvärtemot Pookie… Hon är ju så kärvänlig att hon putsar mina öron (åh gud vad det kittlas!) Pussas och vill vara i mitt sällskap hela tiden…

Men Frankie är fortfarande lite konfunderad över det där med händer… uppvuxen i ett fågelrum som han är med inte jättemycket sällskap så är ju människorlite läskiga… men honom får jag ta i, jag får stryka honom över vingarna och goa honom. Han satt en bra stund på min axel ikväll.

Pookie, om jag stryker henne över vingarna så får jag ont… då bits hon för det får man tydligen inte göra… hon är den som ska bestämma hur mycket gos det ska vara.

Men jag har nu äntligen en fågel jag får ta på… Min älskade lilla Frankie!