Nu ska vi ta upp ordet tanniner. Varför jag går in på olika ord är för att vi i fågelvärlden tenderar att använda ordet giftig till ämnena vi kanske inte riktigt vet något om. Särskilt då det finns överallt runt om oss av det vi erbjuder våra fåglar. Här tass upp mer om just tanniner…………

Vad är då tanniner? Jo, tanniner är komplexa kemiska ämnen som kommer från fenol-syror som också ibland kallas för garvsyra. De klassificeras som fenolföreningar, som finns i många arter av växter, från alla klimat och alla delar av världen. Dom är stora molekyler som binder lätt med proteiner, cellulosa, stärkelser, och mineraler.

Visste ni att: Ordet tannin faktiskt kommer från det gamla tyska ordet tanna som betyder ek. Vilket hänvisar till användningen av trä tanniner som kommer från ekar som användes för att omvandla djurhudarna till läder. Andra trädslag som kommer från antikens tanniner kommer också från vide (Salix spp.), quebracho (Scinopsis balansae), sumac (Rhus spp.),lönnar ( Acer spp.), wattle (Acacia spp.), eukalyptus (Eucalyptus spp.), och röd mangrove (Rhizophora spp.).
Något mer intressant att kanske veta är att bäckar och vattendrag som rinner genom områden som domineras av barrträd har en karakteristisk brun te färg som är resultatet av tanninurlakning från ruttnande barr i vattnet.

Hur funkar Tanniner?
Tanniner finns i barken hos träd, i trä, löv, knoppar, stjälkar, frukter, fruktskal, frön, nötter så som valnötter, mandel och andra nötter med skal, granatäpplen, vindruvor och Acai bär, rötter, och växter. I alla dessa växtstrukturer hjälper tanniner till att skydda de enskilda växt-arterna. Tanniner som blir lagrade i barken av träd skyddar trädet från att smittas av bak-terier eller svampar. I detta fall, tanniner släpper ut enzymer och också andra proteiner exsudater (cellprodukter) från bakterier och svampar därmed inte tillåter dessa organismer att infektera trädet. Många knoppar på vedartade växter innehåller tanniner för att skydda den inre bladvävnaden från att ätas upp och även i många fröväxter i både grodd och skott från frön är också höga i tanniner.

Omogna frukter är höga i tanninhalt. Den höga tanninhalten avskräcker fruktätande djur från att konsumera frukten tills fröna är mogna och redo för spridning. Då frukten mognar minskar tanninhalten.
Förutom frukter finns som många säkert vet tanniner i kaffe, te, rött vin och öl. Den bittra sammandragande smaken när du smuttar på ett rött vin kommer faktiskt från tanniner i träet på ekfaten där vinet åldrades.
Tanniner är också ansvariga för många av de förtrollande färger som ses i blommor och i höstlöven som faller.
Tannin förekommer också i hela eken, men är rikligast i knoppar och ekollon. Mängden gift är störst i färska blad och ollon och minskar när växtdelarna torkar. Ekollon är mycket näringsrika, men tanniner ger dem en bitter smak.

Är tanniner bra för något, vad har den för medicinska egenskaper?
Tanniner spelar en viktig roll inom medicin och människors hälsa. Tanniner har samman-dragande egenskaper som drar åt porerna och drar ut vätskor. Trollhassel (Hamamelis virginiana) är en källa till tannin som används i ett antal hudvårdsprodukter. Även om inte lika populär idag, kan trollhassel fortfarande köpas i flaskor på vissa apotek. Trollhassel har använts för att behandla bistick, hudskrubb, och giftek/giftsumak och murgröna. Trollhassel tanniner används också i munvatten, ögonskölj och för vissa tarmproblem.
Tanninerna i t ex tranbär (Vaccinium macrocarpon) har blivit medicinskt bevisat att hjälpa till att förebygga urinvägsinfektioner hos kvinnor som nog säkert många med mig vet om. Tanninerna hjälper till genom att minska förmågan hos bakterierna E. coli från att fastna i celler som kantar urinvägarna. På samma sätt kan denna egenskap minska förmågan hos Helicobacter (H. pylori) att orsaka magsår. Ny medicinsk forskning har också visat att dessa Polyfenol föreningar också kan hjälpa till att minska LDL-kolesterol och förbättra hjärtats hälsa.

I vilka livsmedel kan man finna tanniner?
Exempel på livsmedel av koncentrerade tanniner är frukt, drycker, grönsaker, viss säd, kakao och drycker, såsom kaffe, te och vin, ekollon innehåller kondenserade och hydrolserbara (sönderdelade) tanniner. Detta vet nog dom flesta om. Men också i tranbär, hallon, jord-gubbar, blåbär, äpplen, aprikoser, korn, persikor, torr frukt, mynta, basilika, rosmarin, klöver, kryddor som kanel och kryddnejlika.

Slutsatser om det hela!
Vi måste sluta använda ordet giftig när vi inte vet vad själva ordet/ämnet funkar. Det finns höga halter av tanniner och det finns mindre halter av tanniner. Tanniner försvinner i torkad, rostad eller kokad form. Tanniner finns i frön vilket utgör våra fåglars kost i stor utsträckning för vissa mer än andra. Och dom som äter frukter, bär, skott, knoppar, bark och nötter får också i sig av tanniner. Vad gäller ekollon så kan vi äta dessa också men kan inte ätas utan att först ha kokats eller rostats, vilket mildrar smaken och ämnet av tanniner. Plocka antingen dom gröna frukterna innan de fått skal, eller de som mognat och fått skal om det ska ges till fåglarna. Dom omogna ekollonen är mildare i smaken medan de mogna har ett högre närings -innehåll.
Dom höga halterna i de livsmedel som vi ju en hel del erbjuder våra fåglar så som blommor, grenar etc. även omogna frukter och bär är som i tanninhalt. Det jag tyckte var intressant att läsa var att höga tanninhalten avskräcker fruktätande djur från att konsumera frukten tills fröna är mogna och redo för spridning, då frukten mognar minskar tanninhalten och då äter djuren dom, det inkluderar fåglar.
Det jag också finner intressant är att tanniner har medicinska egenskaper, något som vi glömmer bort. Tänk också på att fröväxter som vi ju då erbjuder i väldigt stor utsträckning torr men också groddat och skott. Intressant nog är grodd och skott från frön höga i tanniner så om det var så giftigt borde vi sluta ge fåglarna frön. Tanninerna sitter i skalet och vad gör fåglarna? Jo, dom skalar fröna, så vida inte som t ex duvor och hönsfåglar sväljer dom hela. Men i groddar, knoppar och skott, vilket dom också äter i det vilda får dom i sig tanninerna. Tanniner anses generellt vara skadliga för både djur och människor.
Det som gör att vi och djuren kan äta tanniner är för att vi och andra djur har ett försvar genom att salivens prolinrika proteiner bildar olösliga sammansättningar som förhindrar att tanninerna interagerar och skadar mag och tarmkanalen. Detta försvar kan om vi går till oss människor faktiskt känna när vi dricker vin då strävheten i ett vin uppstår en fördröjnings-effekt när salivens protein tar slut och tanninerna istället interagerar med munslemhinnan som upplevs bli torr och ”sträv”. Något som är intressant är att ett högt intag av tanniner kan ge proteinbrist med allt vad det innebär.
Vilket som är intressant hos oss människor när vi äter och dricker vin är att är också orsaken tanninsrika viner allt som oftast passar bra ihop med proteinrika livsmedel såsom exempelvis kött och ost. Vinernas tanniner och matens proteiner reagerar helt enkelt med varandra och vinerna upplevs som mindre sträva. På samma sätt som en skvätt mjölk minskar strävheten i kaffe eller te.
Alltså när vi ger tanninrika livsmedel till våra fåglar måste det också finnas med protein i kosten för att fåglarna inte ska förlora protein och få proteinbrist. Jag läste något intressant angående boskap nämligen hos idisslare kan akut tubulär nekros (njurarna och lungorna är tubulära organ) utvecklas efter intag av växtdelar av ek. Getter har visat sig vara mindre känsliga för tanniner än vad kor och får. Läste också att det tros bero på att getters saliv ut-söndrar tanninbindande proteiner samt att de i sin våm har en högre halt av tanninaser, som hjälper till i nedbrytandet av tanniner. Även deras förmåga att undvika ett intag av tannin innehållande föda som överstiger deras förmåga att neutralisera tanninerna tros bidra till att getter inte anses känsliga för förgiftning.
Mer intressant är att djur som utsätts för tanniner i deras föda i doser som understiger den dödliga dosen visar tecken på att anpassa sig till närvaron av tanniner. Hos råttor och hjortar sågs en ökad halt av prolinrika proteiner i saliven som neutraliserar tanninerna, dessa har inte sett hos getter, får eller kor. Där är det troligare att det sker en anpassning av mikro-floran i våmmen till att klara av att överleva och arbeta effektivt i närvaro av tanniner.

Mer intressant som jag läste var (först på engelska sen översatt nedan):
Most of these recent studies classify parrots as pre-dispersal seed predators, regardless of geographic region or habitat type. Only one species of parrot, Pesquet’s Parrot Psittrichus fulgidus, is a specialized frugivore, feeding exclusively on the pulp of figs. Although lorikeets consume some fruit pulp along with other vegetative parts, they depend primarily upon nectar and pollen for their energy and nutrition.
De flesta av dessa nya studier klassificerar papegojor som frörovdjur som sprider frön, oav-sett geografisk region eller livsmiljö. Endast en papegojart, Pesquet's Papegoja Psittrichus fulgidus, är en specialiserad fruktätare som uteslutande äter en kost på fikon. Även om loriparakiter konsumerar viss fruktmassa tillsammans med andra vegetativa delar, beror de främst på nektar och pollen för sin energi och näring.
Det skedde också en undersökning i Peruvian Amazon där dom undersökte födan som 17 arter av papegojor hade ätit. I denna studie fokuserar dom på arten och delar av växterna som papegojorna åt av, dom tog också hänsyn till näringsanalys av valda livsmedel och toxiciteten hos de växter som ingick och uteslöts från kosten.
Genom att integrera dessa beteendemässiga och kemiska data med andra aspekter av papegojornas födosökologi. Deras studie är den första att utvärdera användningen av väl försvarad giftig föda som papegojorna äter. Papegojor av de 17 arter som observerats i studien åt från totalt 102 växter, för totalt 224 unika observationer av papegojor av en viss art som utnyttjar träd av en viss art. Papegojor som åt från både reproduktiva och icke-reproduktiva delar av dessa växter, var överlägset de flesta växtarter (92%) utnyttjade för deras reproduktiva delar.
Då det finns studier hos boskap som kunde anpassa sig till närvaron av tanniner, vad är det då som inte säger att alla papegojor får lära sig från början att tåla dessa olika sorters föda redan från ungfågel och till och med i modersmjölken i krävan. Det är troligtvis där som det har blivit fel hos dom fåglar vi håller i fångenskap. Dom klarar inte av det som vi säger är giftigt för att dom inte fått lära sig att tåla det redan från början då vi tar bort detta viktiga från deras föda och inlärning redan som unge utöver fröna dom får av oss. Visst är det en intressant tanke?

Dom äter också av bentonitlera och på vissa platser kol från förkolnade grenar från skogs-bränder. Både leran och kolet har utdrivande egenskaper av gifter, detta är också något vi berövar dom på i fångenskap som kan hjälpa dom när dom känner att dom behöver de. Också detta är ett inlärt beteende då ungarna följer föräldrarna i sin jakt på föda och vatten.
Alltså är det viktigt att sluta använda ordet giftigt utan att ta reda på hur det ligger till och inte enbart lyssna till det som spridits och spridits från människa till människa på nätet hos fågelägare. Det finns högre och lägre halter av tanniner och ska man erbjuda t ex ekollon är det viktigt att antingen rosta dom i ungen eller koka dom innan dom ges. Också viktigt är att erbjuda en proteinkälla samt kalciumbentonitlera (måste ges i blötlagd form) eller aktivt kol för att dom ska kunna föra ut gifter ur kroppen när det behövs.
Tänk på att fåglar som lider av PBFD-parrot beak and feather disease ska inte äta tanninrik föda då deras mage och tarmar inte klurar ut detta då deras mag och tarmsystem är väldigt svagt och förslappat. Även fåglar med leversjukdom och njursjukdom bör äta tannin föda som är av lägre halt.

Infon är funnen på dessa sidor
www.stud.epsilon.slu.se
www.vininfo.wordpress.com
https://www.skogsskafferiet.se/
www.fs.fed.us
www.silvateam.com
www.poisonusplants.ansci.cornell.edu
https://dspace.uevora.pt/rdpc/bitstream/10174/18018/1/DETERMINANTS%20OF%20TANNIN_final_corrections.pdf
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3367951/
http://naturecures.co.uk/allergies/tannins.html